I dessa sammanhang arbetar de flesta utifrån två ledande certifieringssystem. I Sverige är det vanligt förekommande att företag arbetar med EMAS och ISO 14001. Det förstnämnda systemet står för ECO Management and Audit Scheme och är den europeiska unionens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. Systemet inriktar sig huvudsakligen på att ge förvaltningar och industrier ett tydligt lednings- och guidesystem för dess miljöarbeten. Utöver detta omfattar systemet även en informativ funktion för allmänhetens kännedom om det berörda företagets miljöpåverkan och miljöarbete.
Även om det europeiska certifieringssystemet är stort finns det idag betydligt fler verksamheter som följer den internationella standarden för miljöarbete, ISO 14001. Till skillnad från EU:s standard består den internationella av fem paragrafer och kriterier som en verksamhet måste uppnå för att få ett miljöcertifikat. Dessa kriterier består av miljöpolicy, planering, införande, drift, kontroll och korrigeringar samt ledningens genomgång. Det finns dock vissa skillnader mellan de olika certifieringssystemen som är bra att känna till. Den huvudsakliga skillnaden består i att EU:s certifieringssystem kräver att en detaljerad miljöredovisning ska publiceras och utformas så att allmänheten kan ta del av och bedöma en organisations ståndpunkt i dess miljöfrågor.
Kompetens efterfrågas hos de anställda
Många företag och organisationer begär tydliga miljöreferenser från sina samarbetspartners. Även flera studier pekar på innebörden av ett miljöorienterat arbetssätt och lyfter upp dess värde på marknaden. Att genomföra en miljöcertifiering är dock en pågående process som tar tid och som kräver mycket förändringar inom den organisatoriska strukturen. Många anpassningar och förändringar behöver bearbetas på den operativa nivån för att i nästa skede arbetas uppåt mot organisationens ledning och policydokument. Det tunga arbetet kring miljöcertifieringen kräver också att medarbetarna har kunskap om miljöarbetets innebörd och värde för dess organisation. För många organisationer är miljöarbetet därför betydelsefullt och ingår i organisationens policy. Detta gör att fler företag inom tillverkning, transport och logistikbranschen eftersträvar att det miljöorienterade arbetssättet blir en del av företagets image. Fenomenet kan återses hos det Schenker som utöver sina ordinarie arbetsuppgifter inom förmånliga frakt- och logistiklösningar aktivt synkroniserar arbetet med sin miljöpolicy. Vid rekrytering av personal till miljöorienterade organisationer är det därför vanligt att potentiella kandidater får intervjufrågor som handlar om organisationens huvudverksamhet och miljöarbete. I dessa fall kan det vara önskvärt att känna till organisationens bakgrund, verksamhet, dess affärsområden såväl som miljöpolicys. Vissa arbetsgivare vill även att kandidaten kan redogöra för ISO 14001 och EMAS samt förklara skillnaden mellan de vanligaste certifieringssätten.
Certifiering i marknadsföringen
Varumärkesplacering och företagsimage är också två separata faktorer som miljöcertifieringen kan påverka. Många företag som arbetar med varumärkesbyggande tar gärna med sina certifikat i sin marknadsföring och profilering. Dessa certifikat har visat sig ge en positiv effekt på det företagen och dess varumärken där effekten består i ett högre marknadsvärde och ett starkare förtroende för de produkter och tjänster som erbjuds. Detta kan återses inom alla branscher men har på senare tid blivit vanligare i transport och logistikbranschen. Skälet beror främst på att de båda branscherna har kritiserats för utsläpp. Problematiken och marknadens efterfrågan har medfört att fler företag gör som Schenker och börjar driva sin verksamhet mot en miljövänligare riktning. Den nya riktningen är oftast styrd av miljöanpassade policydokument, regelverk och riktlinjer. I rekryteringssammanhang eller vid logistikbokningar är det därför en rekommendation att alltid lära känna miljökulturen som kretsar inom organisationens verksamhet.