Vad gör en Miljöjurist?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till att granska tekniska underlag och skriva detaljerade tillståndsansökningar, medan förhandlingar i mark- och miljödomstolen och strategiska platsbesök tar mer tid än många tror.

Visste du?

Miljöjuridik handlar sällan om att bara säga "nej" till projekt för att skydda naturen. Tvärtom är kärnuppgiften ofta att hitta lagliga lösningar som möjliggör nödvändig samhällsutveckling — som att bygga batterifabriker eller reningsverk — på ett sätt som minimerar skadan på miljön. Du blir en nyckelspelare i den gröna omställningen.

Konkreta arbetsuppgifter

Tillståndsprövning och ansökningsarbete

För att en industri ska få starta eller bygga ut krävs tillstånd enligt miljöbalken. Miljöjuristen projektleder ofta den juridiska delen av ansökan. Det handlar om att formulera yrkanden, beskriva verksamhetens miljöpåverkan och argumentera för varför platsen är lämplig.

Här krävs förmågan att översätta tekniska rapporter om buller, utsläpp och markförhållanden till juridisk text som domstolen eller länsstyrelsen kan godta.

Exempel i vardagen:

Ett energibolag vill bygga en ny biogasanläggning. Du granskar konsultens rapport om luktspridning och ser att den riskerar att underkännas. Du skriver om argumentationen, föreslår kompletterande skyddsåtgärder och formulerar villkorsförslag som gör att ansökan håller juridiskt när den skickas in till Miljöprövningsdelegationen.

Löpande miljörättslig rådgivning

Företag ställs dagligen inför frågor om vad de får och inte får göra. Kan vi lagra det här avfallet på gården? Vilka kemikalier måste fasas ut? Hur påverkar EU:s nya taxonomi vår rapportering?

Miljöjuristen fungerar som en strategisk partner som snabbt måste ge tydliga svar på komplexa frågor, ofta genom att tolka helt nya EU-direktiv som knappt hunnit bli svensk lag än.

Exempel i vardagen:

En kund inom tillverkningsindustrin ringer. De vill byta ut en komponent i sin produkt men är osäkra på om ämnet finns på EU:s kandidatförteckning över särskilt farliga ämnen (Reach-förordningen). Du gör en snabb analys av regelverket, bekräftar att ämnet är okej att använda just nu men flaggar för att det sannolikt förbjuds om tre år, och råder dem att välja ett annat alternativ direkt.

Miljö-Due Diligence vid transaktioner

När ett företag köper ett annat företag eller en fastighet måste miljöriskerna kartläggas. Finns det gamla föroreningar i marken? Har säljaren alla nödvändiga tillstånd? Saknas det ekonomisk säkerhet för efterbehandling?

Du granskar datarum fyllda med dokument, intervjuar säljarens miljöchefer och skriver en rapport som avgör prislappen på affären — eller om köpet ens blir av.

Exempel i vardagen:

Ditt klientföretag ska köpa en gammal industritomt för att bygga bostäder. I gamla arkiv hittar du uppgifter om att det bedrevs kemtvätt där på 60-talet. Du flaggar risken för klorerade lösningsmedel i marken och skriver in en klausul i köpeavtalet som gör att säljaren står för saneringskostnaderna upp till tio miljoner kronor.

Processföring i domstol

När tillstånd överklagas eller om ett företag misstänks för miljöbrott, är det miljöjuristen som för talan i rätten. Det innebär att skriva inlagor, bemöta motpartens argument och hålla muntliga anföranden inför rätten.

Till skillnad från många andra jurister tillbringar miljöjuristen ofta tid ute i fält vid så kallad "syn", där domstolen besöker platsen för att titta på bäcken, skogen eller fabriken i verkligheten.

Exempel i vardagen:

Länsstyrelsen har sagt nej till din klients planerade bergtäkt på grund av risken för grundvattnet. Vid huvudförhandlingen i Mark- och miljödomstolen håller du ett inledningsanförande där du pedagogiskt visar kartor och hydrogeologiska utredningar som bevisar att täkten ligger ovanför grundvattennivån, vilket till slut övertygar rätten att ge tillstånd.

Utbildning och implementering

Lagar gör ingen nytta om ingen förstår dem. En viktig uppgift är att utbilda organisationen eller klienterna. Det handlar om att bryta ner byråkratsvenska till konkreta checklistor och rutiner för dem som jobbar på golvet.

Exempel i vardagen:

Efter att avfallsförordningen uppdaterats håller du en workshop för platscheferna på ett byggbolag. Istället för att citera lagparagrafer visar du bilder på olika typer av byggavfall och går igenom exakt hur sorteringen ska ske på bygget för att de ska slippa miljösanktionsavgifter vid nästa inspektion.

Specialisering och fördjupning

Miljörätten är bred och efter några år väljer de flesta att fokusera på en specifik roll eller nisch.

Advokat eller konsult

Här arbetar du på uppdrag av många olika klienter. Tempot är ofta högt och variationen stor. Du blir expert på att snabbt sätta dig in i nya verksamheter och lösa akuta problem, från tillståndskriser till företagsköp.

Bolagsjurist (In-house)

Du arbetar internt på ett stort företag, exempelvis inom energi, gruvindustri eller skog. Fokus ligger på långsiktig strategi och att bygga hållbara processer inifrån. Du är med i affärsbesluten tidigt och arbetar förebyggande snarare än reaktivt.

Myndighetsjurist

På Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten eller Länsstyrelsen arbetar du med att tolka lagen, skriva föreskrifter eller utöva tillsyn. Här har du störst möjlighet att påverka hur reglerna faktiskt ska tillämpas i samhället och driver processer för det allmännas bästa.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju med tidningen Miljö & Utveckling förklarar Anna Sandström, miljöjurist på Världsnaturfonden WWF, varför juridiken blir allt viktigare i miljöarbetet:

Utvecklingen går mot att juridiken tar allt större plats inom naturvården. Därför är det viktigt att naturvårdsexperter och jurister kan arbeta tillsammans för att vässa argumenten.

— Anna Sandström, miljöjurist, Miljö & Utveckling, 2022

På karriärsidan hos Setterwalls Advokatbyrå beskrivs vad som eftersöks i rollen, vilket ger en bra bild av yrkets dubbla natur:

Det är en fördel om du är intresserad av både naturvetenskap och samhällsbyggnadsfrågor.

— Rekryteringsteamet, Setterwalls Karriär, 2024

I en artikel om framtidsutsikterna för miljöjurister hos Miljöjobb.se lyfts dynamiken i yrket fram:

Miljörätten är ett av de mest dynamiska rättsområdena. Lagstiftningen ändras ofta i takt med nya miljömål och EU-direktiv.

— Redaktionen, Miljöjobb.se, 2024

Mer om yrket – Miljöjurist

55 500 kr

Det är medianlönen för en miljöjurist i Sverige enligt sammanställd statistik från Statsskuld.se (2024). Lönespannet är dock brett – specialister inom privat sektor och affärsjuridik ligger ofta betydligt högre, särskilt med tanke på den ökande efterfrågan på kompetens inom EU-rätt och tillståndsprövning.

Vad folk tror

    Att jobbet mest handlar om att sitta på ett kontor och läsa lagböcker om utrotningshotade grodor.

Hur det faktiskt ser ut

    Du är ofta ute i verkligheten. Platsbesök är en central del av arbetet – du står i gummistövlar vid en våtmark ena dagen och bär hjälm och varselväst på ett industriområde nästa. För att förstå juridiken måste du förstå den fysiska platsen och verksamheten.

EU:s "Green Deal" har ritat om spelplanen totalt. Det kommer just nu en tsunami av ny lagstiftning från Bryssel som förändrar arbetsuppgifterna i grunden. Från att ha handlat mycket om nationella utsläppstillstånd, handlar jobbet nu allt mer om global rapportering, cirkulär ekonomi och hållbarhetsredovisning (CSRD). Det gör att miljöjuristen har klivit in i finrummen och blivit en strategisk rådgivare för företagsledningar, snarare än bara en teknisk expert.

Du behöver inte vara ingenjör, men du måste förstå dem. En insikt som sällan nämns är hur tvärvetenskapligt jobbet är. En miljöjurist som inte kan grunderna i kemi eller biologi får svårt att argumentera i rätten. Arbetsdagarna fylls av samtal med tekniska konsulter där ni tillsammans försöker översätta decibel, halter och flöden till juridiska argument. Det är den här översättningsprocessen – mellan teknik och lag – som många beskriver som det mest stimulerande med yrket.

Dela