Naturvetare - Utbildningsvägar och specialiseringar

Den vanligaste vägen: Naturvetenskapligt kandidatprogram

Programmet omfattar 180 högskolepoäng (hp), vilket motsvarar tre års heltidsstudier. De första åren består ofta av obligatoriska grundkurser inom valt huvudområde (exempelvis biologi, kemi eller fysik) samt stödämnen som matematik och statistik. Det sista året ägnas åt fördjupningskurser och ett självständigt examensarbete där studenten applicerar sina kunskaper i ett skarpt forskningsprojekt.

Efter examen har du en kandidatexamen (Bachelor of Science). Många väljer att gå direkt ut i arbetslivet som exempelvis laboratorieingenjör, miljöutredare eller analytiker. Det är dock mycket vanligt att fortsätta med ett masterprogram för att specialisera sig ytterligare och öka sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Snabbfakta: Kandidatprogram i naturvetenskap

Alternativa utbildningsvägar

Även om kandidatprogrammet är standardvägen, finns det andra ingångar till naturvetenskapliga yrken beroende på vilket fokus man vill ha i sin karriär. Gränsen mellan naturvetare och ingenjör är ibland flytande, men utbildningarnas upplägg skiljer sig åt.

Civilingenjörsprogram (Teknisk inriktning)

Många som arbetar med naturvetenskapliga frågor är i grunden civilingenjörer. Skillnaden är att ingenjörsutbildningen är mer lösningsorienterad och teknisk, medan den renodlade naturvetenskapliga utbildningen är mer forskningsförberedande och inriktad på grundläggande förståelse.

• Längd: 5 år (300 hp).

• Fokus: Teknikutveckling, processer och tillämpad naturvetenskap (t.ex. teknisk fysik, kemiteknik, bioteknik).

• Fördel: Ofta mycket god arbetsmarknad och bredare karriärvägar inom industrin.

• Skolor: KTH, Chalmers, LTH, Linköpings universitet.

Masterprogram (Påbyggnad)

För den som redan har en utbildning (exempelvis från utlandet eller en närliggande disciplin) är ett masterprogram vägen till att bli fullfjädrad naturvetare i Sverige.

• Längd: 2 år (120 hp).

• Krav: Kandidatexamen eller motsvarande.

• Innehåll: Djup specialisering och ofta en termin eller mer av forskningsarbete.

• Viktigt: Krävs oftast för att få doktorera (bli forskare).

Biomedicinsk analytiker (BMA)

För den som vill arbeta praktiskt på laboratorium inom vården är detta en specifik yrkesexamen med legitimation.

• Längd: 3 år (180 hp).

• Fokus: Diagnostik, provtagning och laboratoriemetodik.

• Karriär: Arbete på sjukhuslaboratorier eller inom läkemedelsindustrin.

Specialiseringar inom naturvetenskap

Begreppet "naturvetare" är ett samlingsnamn. I praktiken är man nästan alltid specialiserad inom ett specifikt ämne. Valet av specialisering görs oftast redan när man söker till sitt kandidatprogram, även om vissa program har ett gemensamt basår.

Biolog

Som biolog studerar du allt levande, från cellnivå till globala ekosystem. Utbildningen varierar kraftigt beroende på om du väljer en molekylär inriktning (labbfokus) eller en ekologisk inriktning (fältfokus). Utbildningen ges vid de flesta större universitet. Arbetsmarknaden är bred men kan vara konkurrensutsatt, särskilt för de med generell ekologisk inriktning. Många biologer arbetar idag med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) på konsultbolag eller med läkemedelsutveckling.

Kemist

Kemister är centrala i utvecklingen av nya material, läkemedel och hållbara energilösningar. Utbildningen är mycket laborativ. Behörighetskraven inkluderar ofta högre nivåer av matematik och fysik än biologiutbildningar. Efter examen arbetar många kemister inom industrin (Life Science), på myndigheter som Kemikalieinspektionen, eller med forensisk analys hos polisen.

Fysiker

Fysikstudier kräver goda kunskaper i matematik och abstrakt tänkande. Utbildningen tränar studenten i problemlösning på hög nivå. Fysiker hittas inte bara i forskningslabb utan är mycket eftertraktade inom finansbranschen, IT-sektorn och energibranschen tack vare sin förmåga att hantera komplexa system och stora datamängder. Utbildningen finns som både kandidatprogram och civilingenjörsprogram (Teknisk fysik).

Geovetare och Miljövetare

Dessa specialiseringar fokuserar på planeten jorden, klimatet och miljön. Geovetare arbetar ofta med berggrund, grundvatten och naturresurser, vilket är kritiskt för infrastrukturprojekt och gruvindustrin. Miljövetare har ofta en tvärvetenskaplig profil som kombinerar naturvetenskap med samhällsvetenskap för att lösa hållbarhetsproblem. Utbildningarna finns vid universitet som Uppsala, Stockholm och Göteborg.

Kompletterande utbildningar

Efter en grundläggande naturvetenskaplig examen kan kompletterande utbildningar vara avgörande för att nischa sig eller byta karriärspår. Här är de vanligaste tilläggen.

Forskarskola (Doktorandstudier)

För den som vill bedriva avancerad forskning eller arbeta som lektor på universitetet är en forskarutbildning (doktorsexamen) nästa steg. Detta innebär 4 års betalda studier/arbete efter masterexamen.

• Ger titeln Filosofie doktor (Fil.dr).

• Krävs ofta för högre positioner inom R&D (Research & Development) på stora företag som AstraZeneca.

Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)

Många naturvetare väljer att bli ämneslärare i biologi, kemi, fysik eller matematik. Om du redan har ämneskunskaperna kan du läsa in lärarlegitimationen via KPU.

• Längd: 1–1,5 år.

• Ger behörighet att undervisa på högstadiet eller gymnasiet.

• Mycket god arbetsmarknad för NO-lärare.

Bioinformatik och Data Science

Gränslandet mellan biologi/kemi och datavetenskap växer explosionsartat. Att komplettera en naturvetenskaplig examen med kurser i programmering (Python, R) och statistik gör dig extremt attraktiv.

• Kurser i bioinformatik.

• Kurser i maskininlärning och Big Data.

Ansökan och behörighet

Att söka till naturvetenskapliga utbildningar kräver planering redan på gymnasiet, då behörighetskraven är specifika.

Behörighetskrav

Förutom grundläggande behörighet (slutbetyg från gymnasiet) krävs nästan alltid särskild behörighet inom de naturvetenskapliga ämnena. Det vanligaste är att du har läst Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet.

• Matematik: Matematik 4 (tidigare Matte D) krävs ofta för Fysik, Kemi och Matematik. För Biologi och Geovetenskap kan ibland Matematik 3c räcka.

• Naturämnen: Ofta krävs Fysik 2, Kemi 2 och Biologi 2 beroende på inriktning.

• Områdesbehörighet: Kontrollera specifikt områdesbehörighet A11, A12 eller A13 på Antagning.se för respektive program.

Saknar du behörighet finns Naturvetenskapligt basår på högskolan/komvux. Det är ett 1-årigt paket som ger behörighet och ofta platsgaranti till vissa program vid samma lärosäte.

Sammanfattning och jämförelse

Valet av utbildning beror på om du föredrar teoretisk djupförståelse, teknisk problemlösning eller praktiskt arbete.

Hur ska du välja? Om ditt mål är att förstå varför världen fungerar som den gör, välj kandidatprogrammet i naturvetenskap. Om du hellre vill veta hur vi kan bygga saker med den kunskapen, överväg civilingenjör. Är du osäker på behörigheten eller vill "testa på", börja med ett tekniskt/naturvetenskapligt basår.

Kontext och framtid

Naturvetare spelar en nyckelroll i omställningen till ett hållbart samhälle. Behovet av kompetens inom klimatanalys, batteriteknik, läkemedelsutveckling och miljöteknik förväntas öka. Enligt fackförbundet Naturvetarna är arbetslösheten generellt låg för erfarna naturvetare, men ingångsjobben kan vara konkurrensutsatta beroende på disciplin.

Lönebilden varierar stort. Generellt har fysiker och matematiker inom privat sektor högre löneläge än biologer inom offentlig sektor. Gemensamt för alla naturvetare är dock vikten av livslångt lärande; vetenskapen utvecklas ständigt och ny teknik förändrar snabbt hur forskning och analys bedrivs.

Att utbilda sig till naturvetare är att investera i en förståelse för världen. Oavsett om du väljer den snabbaste vägen via ett kandidatprogram eller den längre ingenjörsvägen, väntar en arbetsmarknad där din förmåga att analysera data och lösa komplexa problem är din främsta tillgång.

Dela