Vad gör en Forskare?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till att analysera data och skriva vetenskapliga artiklar och forskningsansökningar, medan den praktiska datainsamlingen i fält eller labb ofta sker under mer intensiva, avgränsade perioder.

Visste du?

Forskning inom miljö och hållbarhet är sällan ett ensamarbete. Många av dagens stora miljöproblem är så komplexa att de kräver att forskare från helt olika fält samarbetar för att hitta lösningar. En biolog som studerar biologisk mångfald kan arbeta tätt ihop med en statsvetare som analyserar politiska styrmedel och en ingenjör som utvecklar ny reningsteknik.

Konkreta arbetsuppgifter

Designa studier och formulera hypoteser

All forskning börjar med en fråga. Forskarens första uppgift är att identifiera en kunskapslucka och formulera en testbar hypotes. Detta innebär att läsa in sig på tidigare forskning, definiera ett tydligt problem och designa en studie som kan besvara frågan på ett vetenskapligt korrekt sätt.

Arbetet kräver kreativitet och en djup förståelse för ämnesområdet. Det handlar om att bestämma vilka metoder som ska användas, var och när data ska samlas in och hur resultaten ska analyseras för att kunna dra tillförlitliga slutsatser.

Exempel i vardagen:

Efter att ha noterat en minskning av en viss fiskart i en sjö, formulerar en forskare hypotesen att utsläpp från ett närliggande jordbruk är orsaken. Forskaren designar då en studie som involverar vattenprovtagning vid olika tidpunkter och platser, analys av kemikaliehalter och jämförelse med populationen av samma fiskart i en opåverkad referenssjö.

Datainsamling i fält och laboratorium

Detta är den mest handgripliga delen av jobbet. Beroende på inriktning kan det innebära allt från att ta vatten- och jordprover i skogen, installera mätutrustning på en glaciär, intervjua lantbrukare om deras odlingsmetoder eller genomföra kontrollerade experiment i ett laboratorium.

Fältarbetet kan vara fysiskt krävande och ske under alla väderförhållanden. Laboratoriearbetet kräver precision och noggrannhet för att säkerställa att analyserna blir korrekta och reproducerbara.

Exempel i vardagen:

En klimatforskare reser till Arktis för att borra upp iskärnor. Dessa prover transporteras sedan till ett laboratorium där forskaren analyserar små luftbubblor som är instängda i isen. Analysen ger data om atmosfärens sammansättning och temperatur för tusentals år sedan, vilket är avgörande för att förstå dagens klimatförändringar.

Analysera data och bygga modeller

När data har samlats in börjar detektiv- och pusselarbetet. Forskaren använder statistiska metoder och specialiserad programvara för att analysera sina resultat, identifiera mönster, testa hypoteser och dra slutsatser.

Ofta används datan för att bygga och förfina beräkningsmodeller. Dessa modeller kan simulera komplexa system, som hur klimatet kommer att förändras vid olika utsläppsnivåer eller hur ett gift sprids i ett ekosystem. Modellerna är viktiga verktyg för att göra prognoser och utvärdera effekten av olika åtgärder.

Exempel i vardagen:

En forskare har samlat in data om luftföroreningar och sjukhusinläggningar för astma i en stad under flera år. Genom statistisk analys kan forskaren se ett tydligt samband mellan höga halter av partiklar och antalet akuta astmafall. Resultatet används för att argumentera för skärpta utsläppsregler för trafiken i staden.

Publicera resultat och kommunicera vetenskap

Forskningens syfte är att skapa ny kunskap som kommer samhället till godo. Ett centralt ansvarsområde är därför att skriva vetenskapliga artiklar där metoder, resultat och slutsatser redovisas i detalj. Artiklarna granskas sedan av andra oberoende forskare innan de publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

Minst lika viktigt är att kommunicera resultaten till en bredare publik. Det kan innebära att skriva debattartiklar, medverka i media, hålla föredrag för allmänheten eller fungera som expertstöd till myndigheter och politiker.

Exempel i vardagen:

Ett forskarteam publicerar en studie som visar att en vanlig plastkemikalie har allvarliga effekter på grodors reproduktion. En av forskarna skriver en populärvetenskaplig sammanfattning och blir intervjuad i nationell TV, vilket leder till att Kemikalieinspektionen inleder en utredning om att begränsa användningen av ämnet.

Söka finansiering för nya projekt

Forskning är kostsamt och en stor del av en forskares tid, särskilt på senior nivå, går åt till att söka pengar för framtida projekt. Detta innebär att skriva detaljerade forskningsansökningar till nationella och internationella finansiärer som Vetenskapsrådet eller EU.

En ansökan måste övertygande beskriva forskningsfrågan, metoderna, den förväntade nyttan och en detaljerad budget. Konkurrensen om anslag är hård, vilket gör detta till en både tidskrävande och utmanande arbetsuppgift.

Exempel i vardagen:

En forskare vill undersöka om anläggandet av våtmarker kan minska övergödningen i Östersjön. Hen samlar ett team med expertis inom hydrologi, ekologi och nationalekonomi för att skriva en gemensam ansökan till ett stort forskningsråd. Ansökan beskriver hur teamet ska mäta näringsflöden, biologisk mångfald och de samhällsekonomiska vinsterna i ett antal anlagda våtmarker.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en artikel från Stockholms universitet beskriver klimatforskaren Paul Glantz vikten av att koppla forskningen till den egna livsstilen:

En hållbar forskare innebär att leva som man lär – i så hög grad det är möjligt. I mitt fall som klimatforskare, och med tanke på den klimatkris världen står inför, är det av yttersta vikt att leva upp till denna värdering.

— Paul Glantz, klimatforskare, Stockholms universitet, 2024

Lina Berglund-Snodgrass vid SLU betonar i ett samtal om forskningens framtid hur viktigt det tvärvetenskapliga perspektivet är:

Som forskare på SLU måste vi våga ta på oss rollen att driva en förändring, inte minst när det gäller hur vi använder vår mark. Vi har ett särskilt ansvar att jobba tillsammans med samhällets olika aktörer.

— Lina Berglund-Snodgrass, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023

I en intervju med Linköpings universitet lyfter Mikael Sonesson, som arbetar med stadsutveckling, fram värdet av en bred, tvärvetenskaplig utbildning:

Det bästa med mitt jobba är att jag får kombinera engagemang för miljö och hållbarhet med intresset för städernas utveckling. Jag medverkar ofta som kompetensstöd i stadsutvecklingsprojekt och har även projektlednings- och samordningsansvar i en del projekt.

— Mikael Sonesson, strategisk samhällsplanerare, Linköpings universitet

Mer om yrket – Forskare (Miljö & hållbarhet)

Vad folk tror

    Forskare arbetar isolerat i ett laboratorium eller är ute i naturen och samlar prover hela dagarna.

Hur det faktiskt ser ut

    Verkligheten är mycket mer samarbetsinriktad och kommunikativ. Forskare spenderar en stor del av sin tid på att skriva, läsa, diskutera resultat med kollegor över hela världen, handleda studenter och presentera sin forskning för att säkra finansiering och påverka samhällsutvecklingen.

Från fältdata till politiskt beslutsunderlag. En av de mest centrala men minst synliga arbetsuppgifterna är att översätta grundläggande naturvetenskapliga data till användbara underlag för beslutsfattare. När en forskare mäter halter av en miljöförorening, är slutmålet inte bara en vetenskaplig artikel. Det kan lika gärna vara att bidra med kunskap som ligger till grund för nationella miljömål eller internationella överenskommelser som Parisavtalet.

Teknikutvecklingen förändrar arbetet i grunden. Nya tekniker revolutionerar hur miljöforskare arbetar. Några exempel:

• Drönare och satelliter: Används för att övervaka vegetation, kartlägga avskogning och bedöma effekter av klimatförändringar över stora områden, vilket minskar behovet av tidskrävande fältarbete.

• Miljö-DNA (eDNA): Genom att analysera DNA-spår i vatten- eller jordprover kan forskare snabbt få en bild av vilka arter som finns i ett ekosystem, utan att behöva se eller fånga dem.

• Artificiell Intelligens (AI): AI och maskininlärning används för att analysera enorma datamängder från klimatmodeller eller satellitbilder för att hitta mönster som skulle vara omöjliga för en människa att upptäcka.

+2 °C

Så mycket har medeltemperaturen i Sverige redan ökat jämfört med förindustriell tid (1861–1890), vilket är ungefär dubbelt så mycket som det globala genomsnittet enligt data sammanställd av Naturskyddsföreningen. Denna typ av grundläggande data, som samlas in och analyseras av forskare, utgör själva kärnan i klimatdebatten och driver efterfrågan på mer kunskap.

Dela